Prov på Medeltiden

1.       Varför kallas perioden år 500 till år 1500 för Medeltiden?

Ingenting var toppen, ingenting var botten. Medel, mellan och lagom. Så beskrevs medeltiden under 1500-talet. I början av medeltiden blev Europa primitivt, glesbefolkat och lantligt, bland annat pågrund av klimatförsämringar och pesten. Jag antar att man kan säga att det var tills dess att Europa återhämtade sig, tills det att människorna tyckte de antika idealen återkom som man kallade medeltiden. Ordet medeltid började användas av konstnärliga människor(filosofer t.ex) under 1500-talet som hade starkt intresse för antiken. Antiken ansåg vara människans gudaålder och der var därför man ville återvända till den.
Under 1500-talet tyckte man att de senaste 1000 åren sen västromerska rikets fall varit ointressanta, tråkiga och att de hade legat under ett intulektuellt mörker. Kanske det är där den Engelska benämningen dark ages kommer ifrån. De såg på medletiden som en transportsträcka och de ansåg att kulturen från antiken helt försvunnit.
Historierna idag håller däremot inte med, de påstår att de antika idealen levt vidare i det östromerska riket. Jag tycker också filosoferna hade fel på 1500-talet, delvis om de antika idealen men även om en annan sak. Jag vill påstå att Europas utvecklades på flera plan under medeltiden, de utvecklades tillexempel  vad vi idag skulle kalla tekniskt. Under medeltiden gjordes stora framgångar inom jordbruket att de kunde producera mat åt dubbelt så mycket folk, utöver det vet jag dessutom att tryckningstekniken kom under medeltiden. Europa utvecklades även kulturelt, kristendommen spred sig över stora delar av Europa och det är inte omöjligt att de kan ha varit den första stora gemenskapen i Europa, dessutom bidrog korstågen till att Europa fick ett kontaktnät med arabländerna och att de kunde dessutom dra kunskap från de mycket mer intulektuella araberna. Europa utvecklade politiskt genom att feodalismen uppstod och sist men inte minst gick det uppåt för handeln under medeltiden (det vi idag skulle kalla ekonomi).Så det är inte omöjligt att det var under medeltiden dagens grunder för religion, politik, ekonomi och teknik lades.
Utöver detta så växer många upp idag med legender ifrån medeltiden. Hur många barn är det inte som fasinerats när deras föräldrar berättat om Merlin och Kung Arthur och hur många barn har inte suttit i sin morfars knä och lyssnat på när han talar om Robin Hood och hans män. Så sammanfattningsvis var medeltiden viktigare för Europa än vad de trodde på 1500-talet.

Sen kan jag inte undgå att undra varför människor idag säger ”lilla landet lagom” om Sverige och hur många gånger jag inte hört ”mellan mjölk.” Är medel, mellan och lagom orden som symboliserar Sverige idag också? Eller är det bara för att det endast är i svenskan som ordet lagom existerar.

 

2.       Beskriv vikingatågen och ge exempel på hur du idag fortarande kan se lämningar från Vikingatiden.

Vikingarna började som framgångsrika skandinaviska handelsmän tack vare sina utomordentliga skepp som färdades snabbt och hade stora last utrymme, förutsättningar som var utmärkta för handelsmän. Vikingarna handlade mellan orienten och västeuropa och det var den växande rikedommen och politiska svagheten i europa som lockade vikingarna till att bli handelsmän. Dock var linjen mellan handel och plundring tunn och snart var de karaktäriska drakskeppen fruktade. Med skepp som nådde långt in på stränderna var det möjligt att snabbt anfalla och reterera. I vissa fall stannade till och med vikingarna kvar i t.ex. hamnen och blev härskare.
Europa var rädda för vikingatågen och frankrikes kung gav till och med Normandi till en vikingahövding för att få dem att sluta plundra västkusten. Vikingarna härskade på många ställen och de tog över en stor del av europa.
Länderna i europa hade under vikingatiden blivit mer välorganiserade och militärt starkare så europa blev mer stabilt. Vikingatiden var viktig för europa, utan den kanske det fortfarande funnits folkvandringar. Så även om vikingarna var brutala och orsakade mycket sorg i Europa, var det tack vare vikingatågen europa utvecklades.
Eftersom vi bor i skandinavien där vikingarna kom ifrån kan vi se lämningar ifrån dem lite varstans. Jag vet tillexempel att om jag skulle gå fem minuter från mitt hem skulle jag stå med ansiktet mot en runsten från vikingatiden. Jag kan inte läsa runsten och kan därför inte tyda om det var en viking som skrev den, men med tanke på att det var vatten en bra upp in i Märsta under medeltiden är det mycket möjligt att det är en minnessten av en viking som härskade över haven. Jag kan också inom loppet av en timme komma ut till Birka, en svensk vikinga handelstad som ligger i Mälaren. Det går båtar till Birka från statshuset i Stockholm och jag har själv besökt ön i en klassresa.
Inte bara i sverige kan man stöta på lämningar från vikingatiden. Eftersom vikingarna åkte runt så mycket och tog över andra ställen finns det idag ortnamn från vikingatiden lite överallt. Du kan hitta både ortsnamn i Sverige t.ex Torsås och Onsala eller i Normandie där du hittar Dalbec, Bourgubge och Lalonde.
När vikingarna steg i land i Normandi sa de Barbord och Tribord, och det säger de franska sjökaptenerna från Normandie än idag.
Vikingline, Viking yachts och Birka paradise är andra båtar vi hör om, antagligen är dessa båtar döpta efter vikingarna pågrund av deras skicklighet att bygga båtar, och kanske har det något med att vikingarna var från skandinavien att göra.
Pirater idag är också skickliga sjöfarare, och man kan jämföra dagens pirater med vikingarna. Skillnaderna är att pirater plundrar skepp medan vikingarna plundrade hamnar och städer. En av anledningarna till att vikingarna försvann var att sjöfarten över medelhavet kom igång så att de förlorade sin handelsroll. Idag lever piraterna av sjöfarterna så en av anledningarna till att vikingarna föll är det piraterna idag försörjer sig på. Så jag kan inte undgå att undra, är piraterna och vikingarna ett fall av att bara en av dem kan existera?  Sammanfattningsvis kan man säga att vikingarna var medeltidens skandinaviska pirater.

3.       Pågrund av alla folkvandringar hade europa hamnat på efterkälken vilket betydde att Arabvärlden var mer utvecklat än Europa. De hade det bättre ekonomist och en bättre infrastruktur med stora städer. Arabvärlden var överlägsna inom jordbruk och medicin och hade mycket bra handelsförbindelser. Även religionen skillde sig mellan Arabvärlden och Europa. Medan kristendommen spred sig i Europa blomstrade Islam i arabvärlden. Arabvärlden var mycket mera som Antiken än vad Europa var och filosoferna tolkade Aristoteles som var bortglömd i Europa. Araberna var mycket bättre på filosofi och vetenskap, sjukdommar som var dödliga i Europa kunde i arabvärlden var botliga.

4.       Beskriv samhällssystemet feodalismen. Ge utförliga exempel när det gäller olika klasser (exempelvis kungar, borgare och bönder) position och rättigheter, religionens plats i samhället samt handelns betydelse för samhällsgrupperna.

Feodalismen var det politiska styrelsesättet under medeltiden som även innefattade ekonomiska och sociala faktorer. Man kan se på feodalismen som en pyramid av tjänster. Högst upp står en kung, under honom står ett få antal storvassaler som styr varsit län, under dem står ett större antal undervassaler som fått sina gods från storvassalerna, under dem står det bönder som fått sina gods från undervassalerna och under dem står det ytterliga människor som fick sina torp från bönderna. Under den äldre medeltiden utvecklades krigstekniken, det blev bättre men även dyrare. Stridshäst och utrustning var ofattbart dyrt och det hade kungen inte råd med. Så istället delade han ut län till sina män som hade stridshästar och utrustning ifall de svor en trohetsed om att de skulle ställa upp i krig åt kungen, dessa män kallades storvassaler. Storvassalerna fick sina län, skattarna som kom med den och makten över de som brukade den i utbyte mot trohetseden. Kungen lånade med andra ord ut landområden vilket gav upphov till ordet feodalism. Undervassalerna får skydd och sin mark från sina storvassalerna i utbyte mot att de föder storvassalerna och storvassalernas hästar och ger storvassalen tyger och lite allmäna saker storvassalerna behövde för att klara sig. Bönderna fick sin mark och skydd i utbyte mot att de gav en del av det de producerade till undervassalerna och så fortsätter det nedåt i ledet. Tillslut bildades ett nätverk med trohetseder som alla var kopplade till kungen som var högst uppsatt i det feodalistiska styrandet.
Kungen hade hög position och var en av maktfaktorerna. Han hade rätt att ta ut skatt från vassalerna som skötte kungens utlånade mark. Om de skulle bli strid hade även kungen rätt till vassalernas stridshästar och vassalerna var tvugna att kriga för kungen, detta tillhörde trohetseden.
Storvassalerna står under kungen men är även en maktfaktor. De har rätt till jorden de fått genom trohetseden och de har även rätt till att själv låna ut mark till undervassalen. Herren (dvs. de som hade någon som stod under dem) hade rätt till en del av säden som bönderna under honom producerade, han hade också rätt till en del av boskapen, tyg och andra nödvändigheter. Allting som bönderna framställde på hans mark, notera att bönderna själva kan ha någon under sig och då blir bönderna herren.

Bönderna har när på ingen makt alls men det är fortfarande inte slavar. De har makt över sitt liv och herrarna kan inte sälja dem. Bönderna har rätt att låta sin lånade mark ärvas till sina söner och de har rätt till beskydd från herrarna så långe de presterade och gav det de skulle till sin herre. Bönderna är dock livegna och kan inte ge sig av från marken de bor på.
Jag nämde pyramiden förrut och det är även ett bra sätt att beskriva hur stor makt och vilken position man har i samhället. Ju längre upp i pyramiden ju större makt och högre posetion. Så kungen har störst makt och högst posetion, sedan kommer storvassalerna, efter dem undervassalerna, sedan bönderna, torparna och tillsist slavarna.
Det finns ju såklart även de utanför makt pyramiden, den självständiga kyrkan.
Kyrkan och därmed religionen är den tredje och sista maktfaktorn. Kyrkan är en av de få som inte behöver betala skatt, detta och faktumet att bönderna var tvugna att betala en avgift till kyrkan gjorde kyrkan rik. Och rikedom betyder ofta makt. Kyrkan ägde dessutom en hel del mark som de fått från människor som sökt frälsning. Från början kontrollerade kungarna och stormännen kyrkan men delvis tack vare kyrkans kontaktnät blev kyrkan som sagt en makt faktor. Präster och biskopar hade såklart makt inom kyrkan men även utanför då en del satt i kungens riksråd. Så kyrkan hade en hög position i samhället och var en viktig del av allas liv. Kyrkan sade också att gud fördelat uppgifter bland människorna. Det fanns de som skulle bedja för allas frälsning, de som skulle kämpa för att skydda folket och upprätta ordningen och så fanns det de som skulle arbeta. Kyrkan ansåg att även om alla olika uppgifter följde med olika rättigheter så skulle alla respektera varandra.
Detta bevisar att kristendommen inte är så lång ifrån hinduismen, detta påminner väldigt mycket kastsystemet. Där än en gång religionen bestämmer vilken makt man ska ha i samhället.

Bönderna säljer sina varor på torget för att få pengar till att t.ex. köpa hantverktyg. Man kan säga att bönderna och hantverkarna är början till handeln, de är de som producerar det som det senare handlas med. Bönderna får dock hjälp så att de kan producera mera.
Kyrkan var viktig för handeln eftersom de tack vare sitt kontaktnät kunde sprida kunskap om tillexempel brukningsmetoderna vilket gjorde så att productionen av varor ökade. Eftersom productionen ökade, ökade även handeln.
Adeln ville ha mera pengar åt att köpa vackra kläder och annat som symboliserade status. Ända sättet han skulle få tag på dessa saker var om hans bönder producerade mera så de kunde sälja mera. Därför såg stormännen alltid till att det gick bra för deras bönder.
Borgarna var köpmän och hantverksmästarna, dagens affärsmän. Hantverksmästarna bestämde vem som skulle få bli hantverkare och köpmännen var de som bytte varor med bönderna och hantverkarna. Stormännen såg ner på borgarna men borgarna fick mycket större betydelse när penninghushållningen kom, när man böt varor mot pengar.

5.       Vilka framsteg sker inom jordbruket sker under Medeltiden. Vilka konsekvenser får de?

Under Medeltiden gjordes tre betydelsefulla framsteg inom jordbruket. Bönderna började använda treskifte. Det innebar att bönderna delade upp sina åkrar i tre delar. En del för vårsäd, en för höstsäd och en som skulle villa, såkallad trädas. Efter ett år bytte åkerns delar uppgift så den del som gjort höstsäd fick vila, åkern som gjort vårsäd fick ta över höstsäden och åkern som varit i träda fick vårsäden. Detta innebar att marken bara behövde vila var tredje år och åkrarna kunde alltid producera, tidigare hade bönderna låtit hela åkern trädas samtidigt.Eftersom bönderna växlade grödor och lät marken ligga i träda motverkade de jordens utarmning, och productionen ökade.
Under den medeltiden kom det en ny plog, hjulplogen. Innan hjulplogen plöjde man fälten med årder vilket inte funderade så bra på lerjordar. Hjulplogen skar djupare i marken och gjorde att grästovan vändes under plöjningen. Hjulplogen plöjde djupare och var tyngre, vilket resulterar i att de behövde starkare djur. Här av kom den tredje uppfinningen, kragselen. Innan kragselen hade man ingen bra metod för att ta vara på djurets kraft, djuren (framförallt hästen) hade en dragring runt halsen som riskerade att strupa hästen om den tog i förmycket. Kragselen där emot satt längre ner, mot hästens bog vilket betydde att stryprisken var borta. Kragselen utnyttjade hela djurets kraft så hästarna fick lika mycket kraft som oxarna, hästarna var snabbare och därför företrog man dem.
Så tackvare bogselen blev hästarna tillräckligt starka för att kunna utnyttja hjulplogen vilket resulterade i att det gick snabbare att plöja. Och tackvare hjulplogen kunde bönderna odla på tidigare outnyttjad mark. Alla dessa tre förbättringar innom jordbruket gjorde så att åkrarna kunde producera dubbelt så mycket föda vilket resulterade i att antalet människor i europa fördubblades. Delvis fördubblades antalet människor för att bönderna nu kunde odla dubbelt så mycket mat, men jag gissar på att det helt plötsligt också blev bra mat. Innan man införde treskiftet och hjulplogen som kunde gå djupt ner i marken blev ju jorden dålig och då måste väl ändå maten också blivit dålig, och av dålig mat blir folk sjuka. Så kanske är en av faktorerna till människoökningen också att de inte längre blev sjuka av maten de åt.
Att människorna ökade betydde också att en urbanisering skedde, fleratal städer började växa och ny städer kom upp.

6.       Jämför det feodala samhället med det samhälle vi lever i idag. Vilka kopplingar till nutid kan man dra från Medeltidens samhälle när det gäller olika klasser, religionens plats i samhället och handelns betydelse. Hur har dessa delar utvecklats från feodalismen till det samhälle vi har idag?

Att jämföra feodalismen med alla länders dagsläge skulle vara en väldig stor uppsats och därför begränsar jag mig till att jämföra feodalismen och samhället på medeltiden med hur det är i Sverige idag.
På Medeltiden betalade vasselerna skatt till kungen och bönderna gav en del av sin skörd ect. till sina herrar. I utbyte fick de beskydd. Idag betalar alla arbetande skatt till staten, i gengäld får vi ett skyddsnät iform av sjukvård, skola, älderomsorg och hjälp om vi blir arbetslösa. Detta är vårat beskydd, vi drabbas nämligen inte så ofta av krig men behöver skydd från andra håll.
Idag har vi fortfarande klassamhällen, det finns fattiga med mindre makt och rika som bestämmer. Skillnaden idag är att tackvare vårat skyddsnät (skola ect.) har en arbetare, en simpel bonde, chansen att bli en borgare, affärsman och få makt att bestämma.
Kyrkan är inte en del av allas liv idag som den var förrut. Alla betalar kyrkoskatt i Sverige men vem som helst kan lätt gå ur Svenska kyrkan och därmed inte behöva betala längre. Under medeltiden däremot var alla tvugna att skänka pengarna till kyrkan. Därför hade kyrkan mycket mera makt och rikedommar på medeltiden jämfört med idag. Idag är det också omvänt från när korstågen marcherade till arabvärlden och lärade sig om kultur, idag är det araber och andra invandrare som kommer till Sverige och lär oss om religion och deras kultur, och vi lär dem om vår kultur. Därför är vi idag mer mångreligösa i Sverige än vad vi var på medeltiden efter att asaguda tron försvann.
Även om kyrkan i stort sätt inte har någon makt i Sverige idag finns det andra lander där religionen är viktig och har stor makt. Tillexempel  påven i rom eller alla islamiska länder.
På medeltiden skedde mycket av handeln i Sverige på torget nere i byn, kanske kom det någon båt med varor från resten av europa men inte mycket mer än så. Idag är vi helt globala. Vi importerar elektronik och teknik från Japan och snabbmat från USA. Det är mycket mindre svenskproducerade varor i dagsläget.
Borgarna som under medeltiden inte ansågs vara speciellt värdefulla är idag vad jag anser en maktfaktor. Affärsmännen är idag de som bestämmer vad vi ska äta, hur vi ska klä oss och vilka telefoner vi ska ha. Möjligtvis kan vi tacka penninghushållningen för detta!
REGENTER?!

7.       Sverige skulle tillslut bli ett feodalt samhälle men det tog lite längre tid för Sverige än för andra länder. Det Sverige i stället hade kallas Vikingatidens samhälle. Istället för att vara ett enat land under en stormakt som andra länder var Sverige en federation av sjävstyrande landskap med många små bygder som låg långt ifrån varandra med ingenting i mellan. De trakter som låg nära varandra kunde samarbeta, ungefär som lanskap.
Bygderna hade sina egna lagar och styrde över byn själva. Det som gällde i en by behövde in gälla i byn några mil därifrån. I vikingatida samhället fanns inga lag böcker utan allt fördes över muntligt. Jämlikhet fanns det inte mycket av utan stormännen var mycket viktigare än bönderna och det som de sada var mycket viktigare. En viss storman kunde ofta bli hövding eller kung över sitt område, senare framträdde kungar över Mälarlandskapen och slättbygderna. Även om de kallade sig kungar styrde de inte över områderna utan bara fanns där som en överherre.
I resten av Europa var det annorlunda. Där hade kungen indirekt makten över alla genom trohetseder. Lagar och traditioner kunde lätt förmedlas genom de olika byarna genom kyrkor, kristendommen hade inte kommit till Sverige än, så traditionerna och lagarna var ofta liknande för alla bygder som styrdes under samma kung.

8.       Vilka var orsakerna till att de nordiska länderna gick samman i Kalmarunionen?

Under 1300-talet var det ett stort tyskt inflytande i Norden. Under denna tid dominerade Hansan handeln i Norden vilket betydde att Hansan även dominerade ekonomin i Norden vilket betydde att de hade makt över Norden.
Under denna tid fick Sverige en ny kung vid namn Albrekt av Mecklenberg. Även om Albrekt var av svensk kungaätt var hon även en tysk furste. Adeln hoppades och trodde att Albrekt skulle befinna sig i Tyskland och att de själva skulle kunna bestämma men så blev det inte. Albrekt styrde landet och ville ta kontroll över länen så att tyska fogar kunde driva in skatterna.
Adeln gjorde uppror och med drottning Margaretas hjälp besegrade de Albrekt och med det blev Margareta regent över Sverige, Danmark och Norge. En ny politisk situation hade uppstått.
Kalmarunionen grundade sig i rädslan av tysklands maktutveckling och kanske var danskarna rädda för att tyskland skulle ta tillbaka landen danmark lagt i pant. Hur som helst kände sig de tre länderna hotade av all den makt tyskland nu fått och beslöt sig för att gå ihop så att de blev starkare och kunde stå emot tyskland och hansan om det skulle behövas, blev de starka nog kunde de också hävda sin självständighet.
Länderna hade redan då mycket gemensamt, tillexempel språk och kultur. Dessutom hade många stormän mark i varandras länder. Rådsherrarna i Sverige i sig blev motiverade av tanken att de skulle få säga till om mera själva om kungen befann sig i Danmark. Dessa faktorer gjorde det enklare för länderna att gå ihop.
Bönderna brydde sig inte alls och det hade de ingen anledning att göra heller, någon nationalkänsla fanns inte i Sverige under medeltiden.
Skulle Norge, Danmark och Sverige försöka gå ihop idag skulle det nog misslyckas totalt eftersom vi har sådan nationalismkänsla. Vi vill kunna säga att vi är norsk/dansk/svensk och vi vill ha kvar vårat språk och våra pengar. Det skulle bli stor uppståndelser när sådanna faktorer skulle bestämmas och det skulle nog bli bråk mellan de olika nationerna. Vi svenskar vill ju inte ens vika oss för euron eftersom vi har sådan nationalkänsla.
Så när drottning Margareta krönte Erik av Pommern till kung 1397 var det ingen som protesterade. Kalmarunionen bildades och nu var Norden en enad makt, en starkare makt som skulle kunna stå emot yttrehot.

9.       Vilka blev konsekvenserna av Kalmarunionen?

Erik av Pommern ville samla resurser för att starta en utrikespolitik mot de tyska inflytandet i Norden, tyvärr gick det lite för långt. Med mål att bryta Hansans makt och vinna kontroll över handeln i Östersjön startade Erik av Pommern krig mot de nordtyska handelsstäderna. I protest och försvar slutade Hansan att handla med de nordiska länderna, en såkallad handelsblokad. Dessutom kapade tyskland de skepp som försökte kring gå blockaden.
Politiken Erik drev var framgångsrik men dyr. För att ha råd med att skaffa det han behövde höjde han skatterna. Bondebefolkningen drabbades värst men även kyrkan var tvugna att betala.
Till de svenska adelsmännens förfäran tillsatte Erik av Pommern fogdar på slottet för att samla in skatterna, detta ledde till att Adelsmännen inte fick tillgång till slottslänen. Allt detta plus de brutala metoderna de använde för att dra in skatten med bidrog till ett stort missnöje för hur Erik av Pommern drev dsin politik.
Bergslagen drabbades extre mycket eftersom de livnärde sig på exporten av järn och koppar. Det var i bergslagen Engelbrektsupproret mot kungen startades under ledningen av Engelbrekt Engelbrektsson. Bönderna slöts i stora skaror och drog fram genom Sverige. De brände slott och jagade bort fogdarna. Snart anslöt sig även riksrådet och adeln till Engelbrektsupproret, och Erik av Pommern var tvungen att ge upp sina försök att bryta Hansans makt. Ett få antal år senare avsattes han.
Engelbrektsupproret gjorde så skattebördan lättade och rådsherrarna fick mera makt.   
Mellan det att Erik av Pommern härskade och det att Gustav Vasa blev kung över Sverige cirkulerade tre ståndpunkter i maktkamperna.
Den första var de som ville följa Erik av Pommerns fotspår och försöka ta över kontrollen om Östersjön. Sedan var det många inom adeln och riksrådet som ville ha en svag kung för att själva få mera makt. Den tredje och sista ståndpunkten var att stora jordägare som drog fördelar av metallexporten ville skaffa goda relationer med Hansan. Jordägarna ville bygga upp en stark svensk centralmakt och det är just denna politik Gustav Vasa drev.
Denna ståndpunkt tycker jag har mycket med nationalism att göra, de ville bryta sig ut från unionen och åter bli ett eget land. Kanske behövde länderna vara enade för att förstå betydelsen av nationalkänsla, något de inte hade innan kalmarunionen skapades. Dock är det Norge och Danmark det idag vi fortfarande mest liknar, Skandinavien vill jag påstå är som någon typ av ytterligare nationalism. Vi förstår varandra när vi pratar vårat modersmål, vi delar mycket kulturmässigt, vi har samma härstamning och har mycket gemensam historia. Nationen Skandinavien, vi har ju till och med samma namn på våra pengar! Kronor.

Engelbrektsupproret var en viktig del för Sveriges samhälls historia. Riksdagar sammankallades där även bönderna fick vara med. Engelbrektsupproret gav alltså bönderna mera frihet och större betydelse. Ett steg närmare”allas åsikter räknas” och ”alla är lika värda” idealen vi lever med idag.

ekonomiskt